Jag är inte jurist, men principen är ungefär den här: Du hittar nycklarna till någons hus som gömts allt för slarvigt under en lös planka av ägaren. Det är inte brottsligt att hitta nyckeln. Om du däremot bjuder dit dina vänner och äter ur kylskåpet gör du dig skyldig till brott, även om nyckeln var relativt lätt att hitta under den lösa plankan.

Om fotbollsmatchen hockeymatchen har verkshöjd vet jag inte (åklagarens linje), men killen som bloggade ut länkarna bjöd ändå in i huset och lät dem äta ur kylskåpet. Om han gjorde detta medveten om att materialet var skyddat så känns det ganska enkelt i min värld.

Det står Canal+ och alla andra företag fritt att använda de lagar som finns i samhället tills de förändras. Där finns inte så mycket att uppröras över.

Vad som däremot är helt ur led är resonemanget att överhuvudtaget driva en rättsprocess. Man har själv slarvat (ganska pinsamt) med tekniken, vilket gjorde intrånget/misstaget möjligt från första början. Istället för att reparera skadan tyst och undvika mer badwill stämmer man alltså den som först upptäckte den.

Jag blir inte särskilt sugen på att köpa produkter av ett företag som likt en gränsvakt skjuter ihjäl besökare vid minsta övertramp. Särskilt när läget är juridiskt osäkert och skadan mycket begränsad. Att jaga stora fildelningsnätverk är en helt annan femma…

Jag och par ett tusen personer kommer troligen inte köpa digitala produkter av Canal+. I en värld av sociala medier blev vi idag tiofalt många fler. Att vinna den här processen är långt mycket dyrare för Canal+ än att förlora den. Ridå.

Upplevelse 1: SEO är förbannat svårt. Men inte för att det egentligen är svårt.

Jag har alltid varit frustrerad över att det ska vara så hopplöst krångligt att få en organisation med fler än 30 anställda att jobba framgångsrikt med SEO. Orsaken är att SEO sträcker sig över tre klassiskt sett åtskilda roller. Innehållsproducenten/journalisten (“Content is king”), marknadsföraren (länkningen, intern och extern) och teknikern (korrekt HTML-markup. Titletaggar metataggar… you name it). Vi kom en bra bit med detta på DN, men gud vet att det är svårt.

Upplevelse 2: Den saknade kompetensen: limmet mellan kompetenserna. Under kvällens middag med Malin Crona diskuterade vi varför tekniken så ofta utgör ett hinder (”ett berg av rädsla”), även för många av de mer entusiastiska. En riktigt bra Webmaster räcker långt (och är sällsynt, håll i honom hårt DN.se) men rollen behöver egentligen famna över ännu mer (marknadsföring) för att vara idealisk.

Upplevelse 3: Varför molnet förändrar verksamheten, inte bara tekniken. Egentligen behöver man bara titta igenom 110 bilder från Per Åström och TV4 på slideshare. Denna presentation plus en skiss på en kommande kundlunch tillsammans med Niklas Lind fick oss båda att inse: Effekten av molnet är inte ny teknik (precis som Scrum inte är systemutveckling), det är ett verktyg för verksamheten att få mer gjort på kortare tid och med bättre kvalitet.

Så vad vet vi?

1.    Tekniken undanröjer så att säga successivt sig själv. Den som för 5 år sedan bara kunde HTML och inte ville lära sig mer har inget jobb idag, det har WordPress sett till. WordPress tog bort tekniken i webbpublicering, genom att flytta tekniken framåt och uppåt.

Precis samma sak händer idag med utvecklingen i molnet, fast få ser vidden av det ännu. Genom att göra driftspersonal långsiktigt arbetslösa blir drift först istället en fråga för utveckling (Deploy: jämför Heroku med serverhall), och i förlängningen en konkurrensfördel för verksamheten. Jämför egenhackat system för ”läsarmedverkan” (typ XCAP) med Disqus.

2.    Trots all teknikutveckling och förenkling verkar det svårare än någonsin att hålla jämt tempo. HTML, WordPress, Cloud Computing, Twitter, Facebookapplikationer… Hur ska någon normal och sansad person kunna hänga med? Man måste ju “uppenbart försaka sitt arbete” för att kunna så mycket teknik…

Svaret beror alltså delvis på att vi fortfarande tänker i traditionella roller. Innehåll, teknik och marknad till exempelvis. Men för att följa med i det här tempot, för att utnyttja tekniken utan att vara hopplöst efter, behövs en person med tekniskt tyngd men med bredd inom övriga områden. Detta är varför SEO är så hopplöst svårt att få till i klassiska organisationer, det sträcker sig över tre kompetenser. Och därmed troligen tre avdelningar och gissningsvis minst tre våningsplan, klädstilar och kulturer inom samma företag. Detta är den saknade rollen som Malin och jag diskuterade.

Detta är teknikens, och därmed webbutvecklingens paradox. Samtidigt som tekniken undanröjer hinder erbjuder den nya utmaningar i sådant tempo så att vi behöver minst en individ för att koordinera, utbilda och förklara.

Varför finns inte denna roll i fler än ett fåtal organisationer? Varför är det inte en sedan länge välkänd lärdom? Detta kan inte vara unikt för vår tid och utvecklingen på webben. Eller?

Och nu ska jag bara lyckas förklara detta för någon….

Language Army jobbar med översättning men med fokus på copy och SEO för webben. Vi på Kundo stödjer ju redan idag Engelska som språk för våra premiumkunder men många är dom som efterfrågar översättningar av Kundo på fler språk.

Här börjar utmaningen. Eftersom vi fortfarande har mycket begränsad tid och resurser försöker vi undvika sådant som komplicerar eller gör vår utvecklingscykel långsammare. Att införa ett språk vi inte själva behärskar skulle löpa stor risk att göra just detta, eftersom det är både en administrativ och tidsödande process att uppdatera, administrera och kvalitetssäkra flera språk. Med våra veckovisa lanseringar skulle det medföra väsentligt mer jobb.

Vi har ännu inte besämt vilken väg vi ska gå. Men för att komma runt detta tittar vi nu på mer strukturerade verktyg som Django Rosetta. Detta är en förbättring men når inte hela vägen fram.

När Chris därför introducerade mig till Web Translate IT kände jag därför hur polletten äntligen trillade ned. Detta är inte bara ett översättningsverktyg online utan med ett tydligt fokus på att hjälpa utvecklare som kämpar med att just internationalisera sina projekt. Web Translate IT har bland annat ett API, som gör det möjligt att båda ladda upp och automatiskt hämta ned och uppdatera den senaste språkfilen för ditt projekt.

Om detta håller hela vägen återstår att se, men det är helt klart ett viktigt steg på vägen mot Kundo på flera språk.

Igår på jobbet så frågade en kollega hur man gjorde klickbara demos med Balsamiq. Efter lite snabbt googlande på “balsamiq clickable” hittade jag denna helt fantastiska sida på Balsamiqs eget kundoforum hos GetSatisfaction! Bläddra gärna ned och häpnas över den enorma mängden engagerade och seriösa förslag och tips från kunderna.

Chris Andersson pratar om Crowd Accelerated Innovation och vi på Kundo pratar om att skapa fler fans. Det här inlägget hos GetSatisfaction är ett helt grymt exempel på kraften bakom att bjuda in kunderna.

Vi på Kundo blir förstås extremt inspirerade och, även om vi har en bit kvar till GetSatisfaction i just detta fall, ännu mer övertygande om att vi gör rätt. Kundtjänst, produktutveckling och marknadsföring.

Kundtjänst i sociala medier blir allt hetare. Företag och organisationer, stora som små, ska ut i de sociala medierna och lyssna på och tala med på sina kunder.

“Customer service is the new marketing” skallar ivrarna, GetSatisfaction och förstås även vi på Kundo. Och visst är det så. Ekosystemet av sök och social media sprider positiv och negativ information snabbare än vinden. Många är de goda exemplen på hur bra hanterad feedback i publika miljöer blir till strålande marknadsföring. Som extra motivation är förstås de avskräckande exemplen lika många.

Men lösningarna är inte helt utan problem. Så länge kommunen bara har ett par hundra followers på Twitter kan saker upplevas som hanterbara, men i de fall den nya supportkanalen fått rejält genomslag blir informationsmängderna snabbt ohanterliga. Vad händer den dag när alla kommunens invånare vill komma till tals med dig på Twitter?

Plötsligt minns vi nog då varför de klassiska men utskällda systemen kom till användning. Telefonköer med många menyval, yxiga kontaktfomulär utan just det alternativ som beskriver mitt problem.

Gammal tråkig ärendehantering.

Det är här de moderna lösningarna för feedback får en riktig roll att spela. GetSatisfaction har exempelvis på ett strålande sätt mixat ärendehantering med transparensens alla fördelar. Svara gärna på meddelanden via Twitter, men gör dialogen lättare att följa upp, analysera och spåra. Vi på Kundo brukar kalla det “strukturerad social media“. Det är förstås en förenkling som inte rymmer hela sanningen men förklarar på ett smakfullt sätt fördelarna vi vill lyfta fram jämfört med en Facebooksida eller Twitter.

“Men om du inte är på Facebook är du utanför det livsviktiga ekosystemet” klagar du då. Det stämmer också bra, men även här finns det lösningar. Strukturerad social media. I ett nötskal.

Alltså. Nästa utmaning är inte att finnas i de sociala medierna. Det är att finnas där och samtidigt behålla den kvalitet och struktur som krävs för att få bra kundservice hela vägen.

• Som marknadsföring: Man söker aktivt kunder som kan identifiera sig med företagets värderingar. Det ger lättare införsäljning, smidigare projekt och större kundnöjdhet.
• Internt: Värderingarna sätter tonen i dialogen mellan kollegorna.
• Filosofin gör det enklare (om man mins den!) att ta beslut i svåra situationer. Ska vi gå med på att arbeta under dessa förutsättningarna?

Ovanstående är självklart för de flesta, och många kan rabbla företagets värdeord utantill.Plikttroget, eller för att man faktiskt gillar dem.

När vi däremot ska marknadsföra, eller resonera med, oss själva har vi inte lika bra koll. Borde jag välja det ena eller det andra jobbet? Ska jag stanna i den här miljön? Alla kan förstås inte unna sig den lyxen, men vi som jobbar utifrån engagemang och intresse har allt att vinna på att ha koll på vår egen affärsfilosofi. Du kommer bli bättre att argumentera för dig själv (löneförhandla?) och enklare att försvara en ståndpunkt.

Det är faktiskt inte så lätt. Men med listan på plats tror jag det blir mycket enklare. Därför ska jag själv börja jobba på att formulera min egen filosofi.

Filosofi är dock inte samma sak som målen. Målen har redan jag, och flera andra nedskrivna med duktiga “next actions” för att konkretisera hur jag ska nå dem. Filosofin och värderingarna kompletterar målen. Med deras hjälp blir det enklare att se om vägen jag just nu vandrar är rätt.

Som work in progress så ser ett första utkast till min affärsfilosofi ut sä här:

• En stimulerande omgivning är centralt för min motivation. Omgivningen består av kollegorna, kunderna och branschen. Viktigast står först.
• Utveckling i framkant är också centralt för min motivation. Med en teknik, process eller principer som känns omoderna kommer jag inte alls till min rätt. Dessa skapar mentala hinder som andra lätt tar sig förbi men som jag springer rakt in i.
• Prestigelöshet och frispråkighet krävs för att jag ska bli långvarig. En miljö där “korrekt” är viktigare än “ärlig” fungerar inte för mig. Så fungerar jag helt enkelt som person. Affärsjuridisk byrå nej tack.
• Kontinuerlig förbättring: I produkten, i arbetssätet och i tanken. Denna filosofi stimulerar samtliga ovan. “Tradition” signalerar mer fel än rätt om det inte gäller julafton.

Jag har försökt komma på fler, men alla positiva eller negativa minnen och scenarios jag kommer på täcks inom dessa fyra principer. Nästa gång jag undrar om jag är på rätt väg blir det mycket enklare att svara.

Det har gått bra för Kundo. Vi har 220+ registrerade webbplatser (varav 196 just nu syns här). I slutet av Januari började vi även ta betalt för tjänsten i form av ett premiumkonto vilket var en viktig milstolpe för oss. Tillväxten är i skrivande stund ca en webbplats per dag.

Vi har alla jobbat med olika webbprojekt under lång tid, professionellt (kth.se dn.se skatteverket…) såväl som privat.  Kundo har än så länge drivits helt utanför arbetstid (läs kvällar och helger) och även om målsättningen redan tidigt var att skapa en kommersiell plattform så har detta gett ett antal mycket specifika förutsättningar:

• Utvecklingen måste vara rationell. Den tid vi spenderar på detta ska vara effektiv och kundnyttig.
• Underhåll måste vara automatiserat. Allt som kan vara automatiskt är det för att minimera extra arbete.
• Utveckling måste vara enkelt och roligt. Detta får absolut inte underskattas för att skapa uthållighet i projektet.
• Felrättning måste vara aggressiv för att hålla hög kvalitet och snabbt identifiera problem. På sikt sparar detta mycket arbete.
• Marknadsföring och driftskostnader måste vara låga.

Låt oss dyka in lite på resultatet och konsekvenserna av sådana förutsättningar.

Teknik: Kundo är helt baserat på Django, ett helt underbart ramverk för att snabbt skriva kvalitativ och skalbar kod. Django är gratis men, tvärt om vad många tror, är det inte avsaknaden med licenskostnader som är den stora fördelen med Open Source. Istället är det innovationskraften som är den stora styrkan. Detta exemplifieras bra genom att lista dom olika externa ramverk eller moduler vi använder:

• mailer (köa och kontrollera stora mailmängder)
• registration (hantera användarregistering)
• gravatar (integration med gravatar.com)
• transmeta (avancerad flerspråkshantering)
• south (versionering av databasstrukturen)
• piston (API-ramverk)
• haystack (integration med bl.a. sökmotorn Whoosh)
• …

Hur mycket tid har dessa ramverk sparat oss? Jag skulle utan vidare våga påstå att det ledigt är mer än 500 timmars utveckling. HÄR ligger den främsta konkurrensfördelen med Open Source. Jag önskar att fler förstod det.

Tid: Ja, apropå tid. Hur mycket utvecklingstid ligger det bakom en webbplats som denna? David och jag gjorde lite huvudräkning och konstaterar att det rör sig om totalt ca 700 timmar. Baserat på en normal konsulttaxa (i dessa sammanhang) landar det på en utvecklingskostnad på drygt 600 000 kronor. Jämför gärna det med vad du normalt får för de pengarna i webbsammanhang.

Kostnader: Kundo har i dagsläget två utgifter (förutom utvecklingstid förstås). Hosting sker hos Webfaction och därutöver tillkommer kostnader för ett SSL-certificat. Totalt handlar det i dagsläget om en månadskostnad på mindre än 200 kronor. Tillkommande är kostnader för ekonomisk administration (fakturor och påminnelser skickas automatiskt ut via e-post) på en knapp tusenlapp per månad. That’s it.

Det intressanta med den nuvarande situationen är att driftsmiljön skalar väldigt bra. Ett par tusen sidvisningar per dag och statiska filer som levereras ca 2ggr/sekund ger oss inga problem. Aggressivare cachelösningar m.m. kommer göra att nuvarande lösning fortsätter skala även med en tillväxt på 5-10 ggr.

Marknadsföring: Kundo har fördelen att, genom sin Tyck till-knapp, delvis marknadsföra sig själv. Vi har även haft turen att figurera i olika IDG-sammanhang (1, 2, m.f.) samt aktivt jobbat på Twitter och Facebook.

Vår aggressiva strategi för felhantering (vi får e-post varje gång Django kastar ett exception) har även visat sig ha en del lustiga effekter. Som i fallet då vårt system kraschade när en ny webbplats registrerades men vi kunde, tack vare mailet, maila personen, be om ursäkta och fixa felet. Resultatet: Bra marknadsföring.

Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Kundo. Självklart kommer våra kostnader att sakta öka (i form av en välförtjänt donation och vi ska även se till att betala våra vänner på Twingly för lånet av deras fina API) men vi ska fortsätta att göra en poäng av att driva webbprojekt öppet, billigt, effektivt och lättrörligt. Dels för att vi måste (code don’t pay bills) men också för att vi är övertygade om att det är det bästa sättet.

Förra året skapade vi Kundo – sajten för social kundtjänst. Kundo har växt och mognat successivt sedan februari och i skrivande stund har vi 83 registrerade webbplatser. Det ligger en magnumflaska champagne i kylskåpet för den dag vi når 100 registrerade sajter!

Kundo visar tydligt på vad man ska förvänta sig av 24hbc. Vi har gjort om sajten nästan helt sedan campet – bara grundstommen är kvar. Poängen med campet är inte att lansera en perfekt tjänst  – utan att det är ett otroligt effektivt, och fantastiskt roligt, sätt att göra en snabb tech spike på. Björn Jeffery skrev klokt om detta efter förra omgången. Det är själva kärnan av innovation och agil systemutveckling – release fast and get fast feedback.

I år kommer vi lansera Radioboxen! Radioboxen skapar ett socialt objekt av radiosändningar. Emil har beskrivit projektet väldigt väl här. (Följ Radioboxen på Twitter)

Jag mailar tillbaka till detta undermåliga danska webbhotell och förklarar att jag, som 99% av deras kunder, inte har någon aktuell lokal backup. Vilken typ av ersättningeller hjälp kan man tänkas få? Ingen, förklarar supporten sonika med hänvisning till en ansvarsparagraf i avtalet.

Grym kundvård. Beklaga först och be sedan kunden att dra åt helvete. Att frånsäga sig ekonomiskt ansvar i avtal är en sak, det kan nog alla förstå. Att helt lämna kunden helt utan hjälp i en faktisk problemsituation är någon helt annat.

Simon, du är kanske en av Sveriges mest respekterade och tongivande kännare inom webbtrender. Jag gillar verkligen det du gör och skriver!

En av fördelarna med att jobba som strateg är att man kan ta betalt för att tycka. Men med den rollen följer även ansvar.

Att i inbjudan till en stor svensk webbkonferens av bara farten, och i kölvattnet av en omogen betaldebatt och googleparasiter, svepande raljera över svenska dagstidningar är att frångå det ansvaret.

Jag är som de flesta vet en varm förespråkare för såväl sökmotoroptimering (och andra former av hittbarhet) som sociala medier. Jag råkar också arbeta med webbstrategi och affärsutveckling på en tidning och har lärt mig en hel del de senaste åren.

DN.se är en väl sökmotoroptimerad webbplats som välkomnar nya möjligheter för människor att ta del av vårt material. Vi talar med våra skribenter och redaktörer för hur man bäst utformar texter för att de även ska vara förståeliga för sökmotorer. Branschkollegan svd.se har till och med öppet talat om ett SEO-projekt.

Det finns inget som i dagsläget talar för att en majoritet av de stora tidningarna i Sverige stödjer ACAP. Det har hetsiga kritiker själva tolkat in. Ett inlägg på ledarsidan är inte en utvecklingsplan.

Jag kan lova dig att vi som på daglig basis jobbar med att bygga Sveriges tidningswebbar är på “din sida” i de flesta av dessa frågor. Vissa av oss är till och med mycket kunniga i de frågor du drar billiga poänger på.

Det vore skönt att nyansera debatten en aning.